Först tänkte jag skriva att vi är mitt inne i vår semster, men det är inte riktig sanning. :) Vi har EN vecka kvar bara, så vi kan väl kalla slutfasen. Fast jag vill inte riktigt känna så, då faktiskt en vecka är EN hel vecka och det är lång tid och tar vi varje dag för vad den är så känner vi inte av att det snart är dags....( Hängde ni med ? Hahaha)

 

Vi njuter för fulla muggar! Umgås med varandra, vänner och familj. Det har hänt en hel del saker här på hemma fronten och jag vet inte riktigt var jag ska börja. Men det komer väl efterhand som jag skriver. :)

 

Jag planerar aldrig vad jag ska skriva utan det kommer när jag väl börjar. ( Därav allt svamlande) Men det är välk så det ska vara....:)

 

Det tar ungefär en vecka innan jag iaf kan börja varva ner, koppla av och känna att jag faktiskt är ledig. Kunna stöta bort alla tankar som far fram och tillbaka i huvudet och bara börja rensa ut. Komma in i semster lunket liksom. :)

 

Jag är där nu kan jag säga!!! Och hoppas på att jag stannar där ett litet tag till innan hjärnan börjar ställa om sig på arbetet, vilket den redan verkar vilja göra....:(

 

När man har barn som är både tre och femton år gamla, slits du lite mellan två olika världar kan man säga. Svårt att förklara för dom som bara har en si sådär ett två tre år emellan.....men så är det iaf! Man lever liksom både som små barns förälder med allt vad det innebär och så ska man vara tonårsförälder mitt i detta med allt vad det innebär. Och visst tror man att allt bara blir lättare och lättare....och det blir det väl rent fysiskt. Men inte rent psykiskt.

 

Det jag försöker komma fram till är iaf, att man kan ständigt känna lite dåligt samvete att den "lilla" tar all tid, att den "stora" inte riktigt hinns med...fast man gör sitt yttersta till det. För det är ju ömsesidigt, de "stora" vill ju ha massor med egentid och har liksom inte tid till morsan. :))

 

Frigörelse kallar dom det så tjusigt! Men svårt att veta var gränsen dras, ibland släpps det för mycket, ibland för lite.

För lite- då blir jag väl den tjatiga mamman som har stenhårda regler och hon får iiiiingenting! ( Enligt henne själv) För mycket- Ja, men det är väl då jag inte fattar någonting, jag bryr mig helt enkelt inte om henne och hennes känslor och behov.  Fy vad jag är hemsk då med....

 

Hänger ni med? :))

 

Då kommer det här med TIDEN! Den viktiga tiden tillsammans!

 

Vi åkte till Turkiet tillsammans - jag och Paula bara! Vi åkte till Bodrum i Turkiet en vecka. Och från Turkiet tog vi en endags utflykt till Grekland - Kos med en Katamaran båt på 20 min!!! :)

 

 

 

 

 

Jag kunde väl föreställa mig att det skulle bli fint i gäststugan, men aldrig att det skulle bli så fint! Så mysigt och så inbjudande.

 

I skrivandets stund sitter Paula och två kompisar till där nere nu och har invigning av huset. :))

 

De ska till och med sova där. Jag har precis varit där nere med nypoppade gryt popcorn. :))

 

Nu är sängen (140cm)  inköpt och bäddsoffan på plats. Allt är bäddat och klart. Där är nu plats för fyra personer. Sedan kan man alltid köra ner gästsängen och luftmadrassen så blir där plats för 6 pers!!!

 

Ännu fattas ett bord vid soffan...men det kommer! :)