Haha! Liiite större än vad hon är!

"Pippi" säger hon!

Snart är det nog dags att introducera Pippi i hennes liv. För vem vill inte växa upp med Pippi??? Pippi Långstrump måste ju föras vidare såklart.

Senare när hon lärt känna Pippi  och alla de andra så som Emil, Karlsson på taket, Mio min Mio osv, genom filmerna är det dags för Astrid Lindgrens värld.

Det är ju så kul för barnen! ( Lite för de vuxna med :) )

Paula älskade Pippi filmerna när hon var liten. Tuff som en bandyboll minns jag att hon var på vägen i bilen till Astrid Lindgrens värld. Hon skulle minsann krama Pippi sa hon. När vi väl kom fram stod hon stel som en pinne och bara stirrade på Pippi och vågade absolut inte gå fram till henne.

Vad händer då? Jo, Pippi kommer fram till Paula, sätter sig på huk brevid henne och börjar att prata med henne. Paula sken upp som en sol och gav henne en kram. Sen var ju den dagen den bästa på väldigt länge.

Så lite som krävs egentligen när man är så liten. :)

Och snart är det dags för Leah.

Leah fick två filmer, en Pippi film och en Emil film av faster i julklapp. Har ännu inte satt på dem eftersom Leah är totalt ointresserad av TV än så länge. Ibland hade det varit skönt att kunna bänka henne framför TV:n när man ska laga mat eller något annat nödvändigt. Och ja, nu ska många protestera, fy fy, inte TV!! Men till dom säger jag....ni har inte barn eller glömt hur det var att ha små barn. :) Lite skadar aldrig!

Leah var svårsomnad ikväll. Nu vid åtta fick jag henne i säng.

Måste också berätta att igår natt gick så smidigt! Hon sov från halv sju till 05.00. Då ville hon över i vår säng. Jag lyfte över henne och hoppades på att hon inte skulle fråga efter pappa. Och nope, det gjorde hon heller inte. Skönt! Hon bara sov vidare som ingenting tills klockan ringde 06.00.

Jag har inga som helst bekymmer med att vara ensam med Leah med det är klart skönare att vara två om man säger så. :) Man försöker hålla sig sysselsatt mycket för det är klart annorlunda när man måste göra allt själv med en bebis.

Jag var ensamstående med Paula när hon var liten, gjorde allt själv dygnet runt, pluggade till Lärare i Malmö, pendlade fram och tillbaka från Helsingborg till Malmö nästan varje dag samtidigt som man skulle få ihop det med dagis, middag, och allt annat som hör barnet till! När Paula gick och la sig klockan sju slängde jag mig framför böckerna....hade ju tentor som skulle fixas!

Ibland levde jag på kaffe fram till 03.00 på nätterna! Det glömmer jag aldrig. Sova och sen upp tidigt och iväg...

Så hade jag det i många år! :) Tufft? Absolut! Men jag hade ju min lilla pärla...det var det som betydde allt!

Så att jag vet hur det är. Jag och Hence träffades när Paula var sju år gammal. Så vad säger man "been there, done that".

Men nu kommer Hence imorgon iaf! :) Man blir ju lite bekväm när man är två! Människan vänjer sig fort i den situationen man är i såklart. Naturen har skapat oss så för att överleva. Måste man inte vara själv, ja då vill man vara två om saker och ting.

Lika starka blir vi om vi blir tvungna att stå själva där en dag. Så funkar det, enligt mig iaf.

Ikväll passade Paula Leah en snabb stund när jag stack för att hämta pizza till oss. :)

Nu blir det ryggläge i soffan för mig ihop med tv:n! Hoppas ni får en skön fredagskväll!

Kram!